Program / Evenemang Monika Fagerholm Foto: Thron Ullberg Monika Fagerholm Foto: Thron Ullberg

Brott

Tema Brott med Monika Fagerholm, Judith Kiros, Mattias Hagberg och David Vikgren

Tid och plats

4 december
Konsertsalen, Musikens hus, Göteborg
19:00 (insläpp förköp 18.00, övriga 18.30)

Biljetter och info

Inträde

80 kr, 50 kr för studenter och medlemmar i FCV

Förköp

www.ticketmaster.se

Tillgänglighet

Se Musikens hus hemsida

Arrangör

Författarcentrum Väst

Kontaktperson

Pål Börjesson
Thomas Skuja
poesiochprosa@forfattarcentrum.se
031–751 25 50

Monika Fagerholm Foto: Thron UllbergMonika Fagerholm Foto: Thron Ullberg

Monika Fagerholm

Monika Fagerholm är en finlandssvensk författare, född i Helsingfors. Hon debuterade 1987 med Sham, en serie prosastycken. Den första romanen kom 1994, den lovordade Underbara kvinnor vid vatten. Boken filmatiserades och översattes till nio språk. För sina böcker har Monika Fagerholm mottagit och nominerats till ett flertal utmärkelser. Underbara kvinnor vid vatten och Diva (1998) har beskrivits som moderna klassiker, som har haft en stark inverkan på yngre författargenerationer. 2005 belönades hon med Augustpriset för romanen Den amerikanska flickan. I höst är hon aktuell med romanen Vem dödade Bambi? i vars centrum finns två kvinnor i tjugosjuårsåldern, väninnorna Saga-Lill och Emmy Stranden. Saga-Lill är en vilsen före detta teologistuderande som försöker hitta fotfäste. Emmy är en småbarnsmamma, gift med Mats, en äldre, garvad placeringskonsult. I huset vid sjön där deras vän Gusten Grippe växte upp inträffade för länge sedan en gruppvåldtäkt. Brottet är egentligen utagerat, men plötsligt återvänder Cosmo Brant, numera filmproducent, för att göra en film om brottet. Vem dödade bambi? är en berättelse om kvinnlig vänskap och konkurrens, om pojkar prisgivna åt varandra och om familjer som går sönder.

Mattias Hagberg Foto: Carina GranMattias Hagberg Foto: Carina Gran

Mattias Hagberg

Mattias Hagberg är författare, journalist och kulturskribent. Utöver sitt författarskap publicerar han sig regelbundet i Göteborgs-Posten och har medverkat i bland annat tidskriften arena, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Han debuterade i bokform 2006 med Släpp fångarna loss – ett reportage om om brott, straff och trygghet. Sedan slutet av 00-talet har Hagberg i romanform utforskat gränserna mellan normalt och onormalt, kultur och natur och friskt och sjukt, allra först i den uppmärksammade romanen Herredjuret (2011). I romanen Rekviem för en vanskapt är ämnet bland annat Sveriges behandling av samer under första halvan av 1800-talet, i form av huvudpersonen Stor-Stinas berättelse. Efter De användbara (2015) och Syndavittnet (2017) utkom våren 2019 romanen Skallarna. I centrum för berättelsen står en författare som har förlorat tron på litteratur. Han har brutit kontakten med omvärlden. Men en dag får han ett paket på posten, som rymmer ett foto som visar tre kranier. Han har ingen aning om var paketet kommer ifrån. I sitt sökande efter ett svar inleder han en resa mot det okända. Skallarna är en gotisk spänningsroman om litteraturens möjligheter och omöjligheter, framför allt en udda kärleksförklaring till fantasin och mystiken.

Judith Kiros Foto: Carla Orrego VelizJudith Kiros Foto: Carla Orrego Veliz

Judith Kiros

Judith Kiros, född 1989, är en svensk författare och journalist. Hon är en av grundarna till den antirasistiska och feministiska plattformen Rummet, som grundades 2013. Hon har även medverkat i Sveriges television och UR samt varit en av programledarna för Utbildningsradions program Nationen. 2019 var hon delaktig i att skapa Kontext Press, en tvärmedial plattform för eftertänksam journalistik och kritisk underhållning. Kiros är även verksam som kritiker och ledarskribent och har studerat engelsk litteratur och avslutat en master i Litterär gestaltning på Valand i Göteborg. I höst är hon aktuell med boken O, en hybrid av poesi och essä som tar sin utgångspunkt i Shakespeares pjäs Othello. Läsningen av pjäsen varvas med rytmisk dikt och längre prosapassager – alla delar förhåller sig till detta O. Boken söker sig till reflektionsytorna och spegelbilderna, som skriver in sig i klassiska texter och utvidgas till att kretsa kring svarthet och kön i Sverige i dag.

David Vikgren. Foto: Lina IkseDavid Vikgren. Foto: Lina Ikse

David Vikgren

David Vikgren är född 1975 och uppvuxen i Övertorneå. Han har studerat vid Litterär gestaltning i Göteborg och har sedan debuten 2002 med För en framtida antropologisk forskning kommit att etablera sig som en av de mest egensinniga poeterna av sin generation. Med ett skrivande kännetecknat av en enastående språkkänsla och formmässig rörlighet har han förmått skapa en obevekligt personlig poesi på gränsen mellan magisk formel och undersökande teorem. Hans poesi har översatts till bl.a. rumänska, arabiska och danska. I höst utkommer han med en ny, efterlängtad diktsamling, Materialvägensägen, en språkvindlande skapelseakt som genom försvinnande småsamhällen, naturresursutvinning, lokalpolitisk retorik och skönlitterära förlagor på glid söker öppningar i historieutvecklingens egendomsstängsel. Uttrycket materialvägen kommer av de stigar som rallarna trampade upp under anläggandet av järnvägen genom Norrbotten och Lappland. Här i dikten blir materialvägen till både bokstavlig som bildlig tillblivelse av det ur minnet och tiden kasserade, passerade och förbrukade.