Jarmo Väyrynen är Forum för poesi och prosas forograf sedan tre år tillbaka. Vi har ställt några frågor till Jarmo för att ta reda på vem han är och hur det är att fotografera litterära uppläsningar.

Hur är det att jobba som fotograf på Forum för poesi och prosa?
Att fota omtalade författare är inspirerande, men det kan vara svårt eftersom det är så tyst i lokalen och man vill störa så lite som möjligt. Jag vill få varierande bilder med känsla och inlevelse. Jag tar ca 300 bilder, av dem är det runt 30 bilder jag skickar iväg. Ca 12 bilder blir utvalda och hamnar på hemsidan.

När började du fota på Forum för poesi och prosa och hur kom det sig?
Jag började att hjälpa till med Klubb Kamel 2008 som vanlig medlem. Sedan kom jag dit i april 2009 med min kamera och tog lite bilder som Forum för poesi och prosa ville ha och sedan har jag fortsatt.

Vad gör du annars?
Arbetar i ett gruppboende i Mölndal med personer med förvärvade hjärnskador. Jag skriver en del poesi och har gått en skrivarkurs på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Därför är det roligt att hjälpa till i litterära sammanhang. Jag är medlem i Fotografiska föreningen Göteborg. Vi träffas en gång i månaden och oftast brukar det vara en fotograf som föreläser och visar bilder. Varje månad har vi en tävling på ett tema. Jag jobbar även som gyminstruktör.

Vad betyder fotografi för dig?
Det är en svår fråga. Att fånga en känsla som berör någon. Se saker från en ny synvinkel och detaljer som man inte tänker på. Hitta en personlig tolkning. Att vara fullständig närvarande i ögonblicket när det händer. Ha en vision, en inre bild som man vill skapa.

När du inte fotar för Forum för poesi och prosa, vad fotar du då?
Det är inget specifikt men blir en del landskapsbilder när jag är ute med min kajak. Annars försöker jag leta upp fotomotiv. Det kan vara gamla hus som håller på att rasa ihop, där tiden har gjort sitt och naturen tar över. Gamla saker som ligger och skräpar och som har en historia.

Hedvig van Berlekom