Rasmus Nikolajsen

Rasmus Nikolajsen debuterade med Digte om lidt (2000) och har sedan dess givit ut en rad diktsamlingar och prosatexter. Liksom Inger Christensen, den danska ikonen, arbetar han ofta med systematiska upplägg för sina verk. Måske sjælen (2022) är till exempel skriven på fast meter (8 stavelser per rad, tolv rader per sida) – men texten löper mjukt och naturligt, och berättelsen blir en riktig bladvändare. Boken nominerades till både Montanas och Weekendavisens litteraturpris och har av flera danska kritiker kallats för “ett mästerverk”. Kanske själen var den första av Nikolajsens böcker som utkom på svenska. 2026 utkom den andra, svart strömmande dröm. Här fortsätter han utforska den naturnära diktningen i en text som handlar om förändring, kärlek, åldrande, daggvått gräs och en katastrof som obevekligt sträcker sig in i idyllen. “Svindelskapande när den är som bäst”, skrev Anna Hallberg i DN. “Tidlöst vackra dikter – från en av Danmarks starkaste lyriska röster”, skrev Anna Møller i Magasinet Søndag.